Som nybliven förälder får man ofta råd i tid och otid. Vem ska man lyssna på tycker du?
– Ja, det är nog många föräldrar som kan känna igen sig i att råden kan hagla ner över en och att det är svårt att veta vem man ska lyssna på. Jag tycker att det viktigaste är att lyssna på sig själv och på varandra i familjen men framförallt lyssna på sin bebis. Vad vill er bebis berätta för er? När ett litet barn kommer så ska man som förälder lära känna det. Samtidigt ska man kanske lära känna sig själv på nytt igen. Det kanske kan beskrivas som en väg som delar sig i många små stigar, där både föräldrar, barnet och eventuella syskon kanske traskar på olika stigar i strävan efter att hitta en gemensam väg.

Men om man nu ska lyssna på sin inre röst och gå på magkänsla, så är det helt tomt där inne! Vad gör man då?
– Det är helt naturligt att man kan känna sig tom inombords och hamna i olika vägskäl där det är svårare att lita till sin egen förmåga och kanske svårt att veta vad barnet vill berätta. Och i de stunderna är mitt råd att prata med nära och kära som ni har förtroende för eller kanske er BVC-sjuksköterska. Jag tycker även det är viktigt att man som förälder vet att många känner så och att det är en naturlig process i föräldraskapet, som till stora delar handlar om att man ska lära känna sitt barn och sig själv i en ny roll som förälder.

Många kan nog känna igen sig i att ens egen mamma gärna kommer med råd och förmaningar när man får barn, hur mycket ska man lyssna på sina egna föräldrar, egentligen?
– Så mycket ni önskar, bara det känns okej för er alla i familjen och att det bygger på en förtroendefull relation till varandra. En del tar tacksamt emot råd från sin mamma eller pappa medan andra tycker att det blir för mycket. Här får ni nyblivna föräldrar inte glömma att även era egna föräldrar har haft en lång väntan på ett litet barnbarn och där de kanske med glädje vill ge en massa råd och förmaningar, även om det inte alltid är önskvärt från en nybliven förälder. Oftast är nog råden från mor- och/eller farföräldrar av välvilja och deras sätt att visa att de bryr sig. Men känner ni att det blir för mycket och att det inte överensstämmer med era egna åsikter så tror jag att det bästa är att berätta hur ni känner. Det kommer att kännas bättre inombords.

En del tar tacksamt emot råd från sin mamma eller pappa medan andra tycker att det blir för mycket.

Sociala medier som forumtrådar, Facebook, Instagram och så vidare är ju populärt att förkovra sig i idag. Hur ska man som nybliven förälder förhålla sig till dessa medier (som ju inte alltid målar upp en sann bild av verkligheten)?
– Var lyhörd för det du läser och reflektera gärna innan kring vad du vill hitta för kunskap och i vilket syfte. Ställ gärna frågan till er själva hur ni påverkas av det ni läser. Ger det er en positiv vägledning? Eller mer oro? Här tror jag som BVC-sjuksköterska att olika sociala medier kan skapa förvirring, oro och kanske en falsk förhoppning när de angivna råden inte överensstämmer med verkligheten. Andra gånger kanske det kan ge en känsla av hopp när man som förälder exempelvis kan läsa att det finns andra föräldrar med en liknande känsla som en själv. Mitt budskap här är ändå att många svar på frågor kring föräldraskapet kan man hitta genom enkelheten i att stanna upp, logga ur och vara närvarande med sitt barn. Om man tar sig tiden att försöka lyssna och vara lyhörd i mötet med sitt barn, så tror jag att det skapar bra förutsättningar att i slutänden hitta förmågan att lyssna på den egna inre rösten.

BVC är ju till för att hjälpa den nyblivna föräldern, men om man inte känner att BVC är till den hjälp man vill, vad ska man göra då?
– BVC har ju en viktig roll i att ge stöd i föräldraskapet och dit kan ni alltid vända er om ni behöver hjälp, och för att få uppmuntran om att det ni gör är det bästa för ert barn. Om ni känner att stödet från BVC är bristfälligt tror jag att det bästa är att ha en öppen dialog och att det i slutändan kommer att kännas bra. Berätta vad ni känner och hur ni önskar att er kontakt med er BVC-sjuksköterska ska vara. Känns kontakten mellan er inte som en förtroendefull relation kan ni alltid överväga att gå till en annan BVC-sjuksköterska, men även i dessa frågor så har ni föräldrar svaret inombords – lite på den inre känslan.

Berätta vad ni känner och hur ni önskar att er kontakt med er BVC-sjuksköterska ska vara.

Många brukar ansluta sig till föräldragrupper som BVC anordnar. Hur mycket ska man jämföra sig med andra familjer tycker du?
– Om jämförelsen är av positiv karaktär tycker jag att familjer gärna kan jämföra sig med varandra. Det positiva kan vara att vissa familjer kan känna igen sig i varandra och veta att de inte är ensamma i en specifik situation. Men å andra sidan kan jämförelser bli till en nackdel om det påverkar barnet, föräldern och hela familjen på ett negativt sätt. Exempel på detta kan vara om majoriteten av barnen i föräldragruppen gladeligen äter vanlig mat, medan ett annat barn kanske inte alls är intresserad och nyfiken på det. Då kan det bli en negativ jämförelse där föräldern ifrågasätter sig själv och inte litar på sin egen förmåga och istället letar brister hos sig själv och sitt barn. Här har dock BVC-sjuksköterskan en viktig funktion att stärka föräldrarna i det som är unikt för varje familj.

Så sammanfattningsvis – hur ska man som förälder stå emot ovälkomna intryck utifrån och lära sig lita på sin egen inre röst?
– Lita på din egen förmåga och lyssna på din instinkt till vad som känns rätt eller fel tillsammans med ditt barn. Vad vill ditt barn berätta med skriket? Hur vill mitt barn ha det innan sovdags? Barnet och du som förälder har i samspel med varandra svaret på de frågor som uppkommer dagligen. Det är dock betydelsefullt att man inte har för höga krav på sig själv. Som nybliven förälder kan det ibland ta tid att förstå vad ens barn vill berätta, och att även lära känna sig själv i sin nya roll. När man har gjort det, så tror jag att det är lättare att lita på den egna inre rösten.

Foto: Shutterstock.com